Föreställ dig att du öppnar ett meddelande och får veta att du plötsligt har flera miljoner euro till ditt förfogande. Kanske har du vunnit, kanske har en ägarandel som du haft länge över en natt blivit mycket värdefull. Så sent som i går retade du dig på en oväntad bilreparation. I dag skulle du teoretiskt kunna köpa en hel bilfirma. Vilken ganska absurd förändring inom en enda dag.
Den omedelbara reaktionen är för många människor troligen glädje. Det vore inte heller särskilt förvånande. Plötsligt försvinner ekonomiska bekymmer, önskningar blir möjliga att nå, beslut verkar lättare. Det är bara det att världen utanför kontot till en början knappt har förändrats. Samma människor ringer, samma arbete väntar, samma vanor styr dagen. Och just där börjar den egentliga omställningen.
Det som intresserar mig särskilt med en plötslig penningvinst är därför tiden mellan beskedet och normaliteten. Hur förändras en vardag när möjligheterna växer snabbare än erfarenheten av att hantera dem? Vad händer med förväntningar, relationer och känslan av att själv styra sitt liv? Och hur mycket av de dramatiska historierna om lotterivinnare är över huvud taget vetenskapligt belagt?
En summa, många helt olika utgångslägen
Plötslig förmögenhet är ingen enhetlig händelse. En person vinner på lotteri. En annan ärver, en tredje säljer sitt företag. Någon får efter flera år aktieoptioner vars värde tidigare var nästan teoretiskt. Efteråt kan liknande belopp stå på kontoutdraget. Vägen dit påverkar ändå vad beloppen betyder.
En lotterivinst förutsätter vanligen ingen mångårig plan, men väl ett beslut om vad som nu ska hända med vinsten. Vid en företagsförsäljning har förmögenhetsökningen däremot kanske förberetts länge, medan en yrkesroll samtidigt tar slut. Ett arv kan vara förknippat med en familjs historia. Och den som äger andelar i ett företag har kanske en imponerande summa på pappret, utan att omedelbart kunna förfoga fritt över den.
De skillnaderna är viktiga, eftersom känslan av att bli överväldigad ofta handlar om mer än siffran. Det handlar om förberedelse, förväntningar, åtaganden och frågan om vilka livsområden som förändras samtidigt. En oväntad vinst kan ge mer handlingsfrihet. Den som just genomgår en betungande period i livet kommer kanske ändå inte att uppleva penningbeloppet som en obelastad nystart.
Därför använder jag exempel från forskningen om lotterivinster med en tydlig begränsning: Dessa resultat beskriver inte automatiskt känslorna hos arvingar, företagsgrundare eller människor som lämnar sitt företag. De hjälper oss att förstå hur förändringar i förmögenhet verkar. Livshistorierna bakom förblir olika.
Den första friheten består av beslut
Den som plötsligt äger betydligt mer pengar vinner först och främst möjligheter. Hen kan lösa ett lån, leta efter en annan bostad, ändra sin arbetstid eller stötta familjemedlemmar. Men ur nya möjligheter uppstår också frågor som ingen tidigare behövde besvara. Vilken önskan är fortfarande ens egen? Måste man genast ändra något? Vad förväntar sig familjen? Och vad vore egentligen ett bra beslut när nästan varje beslut går att betala?
Även den till synes enkla frågan om hur mycket pengar som faktiskt finns tillgängligt kan behöva sortera ut sig i vardagen. En vinst som betalas ut direkt är något annat än en ägarandel i ett företag vars värde svänger, eller en tillgång vars ägande är förknippat med åtaganden. Rubriken om en ny miljonär berättar sällan vilka handlingsmöjligheter som verkligen redan finns. Just för utomstående kan skillnaden förbli osynlig. Den som hör en stor summa drar snabbt slutsatsen att det finns en lika stor frihet som när som helst kan användas. Ibland stämmer det, ibland är läget betydligt mer komplicerat. För den berörda kan det vara obehagligt att värja sig mot förväntningar som enbart bygger på en siffra som andra tror är hens fritt disponibla pengar.
En sådan situation behöver inte alls vara obehaglig. Många människor njuter av just den friheten. Men även glädjande förändringar kräver orientering. Tidigare regler förlorar i tyngd. Kanske hade ett större inköp alltid ett tydligt skäl, nämligen att man hade råd med det först efter att ha sparat länge. Det filtret faller plötsligt bort. I dess ställe kommer en mer personlig fråga: Vill jag verkligen det här?
Den som tar detta som tankeexempel kan se skillnaden. Förr planerades semestern efter budget, tillgängliga dagar och resmöjligheter. I dag skulle nästan vilket resmål som helst kunna komma i fråga. Det extra utrymmet är en gåva. Men det kan också göra de välbekanta kriterierna oanvändbara. Det är inte antalet möjligheter ensamt som avgör, utan om någon har en egen måttstock för dem.
Här vore en generell regel som ”Fatta inga beslut på sex månader” lockande. Den låter förnuftig och är lätt att föra vidare. Som vetenskapligt säkrad universell frist duger den inte. En människa kan genast uppfylla ett viktigt åtagande, medan en annan hellre tänker igenom vissa beslut i lugn och ro. Takten bör passa till omständigheterna, inte till en kalender som hämtats från internet.
Vad forskningen faktiskt visar om penningvinster
När historier om plötslig rikedom berättas handlar de förvånansvärt ofta om fall. Vinnaren som förlorar allt. Familjen som går sönder. Det nya livet som förr eller senare blir straffet för för mycket tur. Sådana fall kan förekomma. Men av enskilda historier går det inte att härleda hur det går för vinnare i allmänhet.
En särskilt talande undersökning kommer från Erik Lindqvist, Robert Östling och David Cesarini. De frågade för en studie publicerad 2020 svenska lotterispelare vars vinster låg mellan fem och 22 år tillbaka i tiden. Jämförelserna utnyttjade skillnader i slumpmässigt tilldelade prisbelopp inom jämförbara lotterigrupper. Större vinster ledde på lång sikt till en högre värdering av det egna livet och större tillfredsställelse med den ekonomiska situationen. De uppskattade effekterna på den omedelbara lyckoupplevelsen och på den psykiska hälsan blev betydligt mindre.
Det låter ospektakulärt och är just därför intressant. Pengar förändrade uppenbarligen varaktigt hur människor värderade sitt livsläge. De gjorde dem inte bevisligen gladare i samma utsträckning varje dag. Forskarna hade dock inte gjort några enkäter direkt efter vinsten. Om de första dagarna och månaderna säger den här undersökningen bara mycket begränsat något.
Jonathan Gardner och Andrew Oswald betraktade i en brittisk longitudinell analys publicerad 2007 medelstora lotterivinster mellan 1 000 och 120 000 pund. Jämfört med lämpliga kontrollgrupper syntes två år efter vinsten en förbättring av den uppmätta psykiska hälsan. Beloppen låg ofta långt från en miljonförmögenhet, och studien bör därför inte tjäna som belägg för varje form av plötslig rikedom. Men även den motsäger föreställningen att en oväntad vinst måste skada psykiskt.
En ytterligare svensk undersökning av Östling, Cesarini och Lindqvist från 2020 fann hos 3 344 lotterispelare inga statistiskt entydiga långsiktiga skillnader i de undersökta hälsovanorna eller i det allmänna hälsotillståndet som kunde föras tillbaka på vinstens storlek. Det betyder inte att pengar inte kan ha någon hälsoeffekt alls. Det betyder att de påstådda stora, automatiskt inträdande förändringarna inte påvisades inom de undersökta områdena.
Man kan sammanfatta resultaten utan att försköna dem: En penningvinst kan på sikt förbättra mycket. Påståendet om den oundvikligen ruinerade vinnaren bärs lika lite av dessa arbeten som påståendet att rikedom automatiskt gör en lycklig. Just de första månaderna efter en mycket stor förändring i förmögenhet är vetenskapligt svårare att fånga än en del populära historier låter ana.
Även en lycklig vinnare måste förklara sig
En förvånansvärt mänsklig blick på övergången finns i en kvalitativ studie av sociologen Anna Hedenus. Hon undersökte 2011 intervjuer med 14 svenska lotterivinnare. I deras berättelser spelade historier om slösaktiga vinnare som till slut stod ensamma och skuldsatta en roll. De tillfrågade beskrev sig ofta helt medvetet som en ansvarsfull motbild: De använde pengarna förnuftigt, betonade ett måttfullt liv och framställde sig som människor som skötte lyckan ordentligt.
Det är anmärkningsvärt. Till och med glädjen över oväntade pengar får uppenbarligen en samhällelig bruksanvisning. Man ska glädjas, men inte för mycket. Man ska unna sig något, men bara saker som andra tycker är anständiga. Och den som äger mycket pengar måste vid behov förklara varför hen ändå fortfarande beter sig som förut.
Sådana intervjuer visar hur människor tolkar sin erfarenhet och berättar om den för andra. Av 14 samtal går det inte att härleda någon statistik om hur ofta vinnare blir överväldigade. Ändå blir ytterligare en källa till påfrestning synlig: En människa med en ny förmögenhet kan plötsligt känna att hen inte bara måste rättfärdiga sin vardag, utan också bilden av sin person inför andra.
Kanske köper hen ett större hus, eftersom hen länge har velat det. Kanske stannar hen i samma lägenhet, eftersom hen trivs där. Båda besluten kan leda till frågor. Den ena räknas som slösaktig, den andra som snål. Omgivningens förväntningar är inget särskilt pålitligt navigationssystem för någon annans liv.
Arbete, relationer och den välbekanta rollen
En förmögenhetsförändring behöver inte vända upp och ned på arbetslivet helt och hållet. Den kan ändå öppna ett nytt val. Den som hittills har behövt arbeta får nu kanske bestämma om och i vilken omfattning hen fortsätter att arbeta. Det förändrar inte bara inkomsten, utan kanske också dagsrytmer, kontakter med kolleger och den egna självbilden.
David Cesarini och kolleger använde 2017 svenska lotteridata för att undersöka sambandet mellan slumpmässiga vinster och förvärvsarbete. Högre vinster ledde i genomsnitt till måttligt sjunkande arbetsinkomster. Reaktionen började tidigt och höll i sig. Det talar för att en del vinnare faktiskt ändrade hur mycket de arbetade. Studien säger däremot föga om huruvida de upplevde den nya vardagen som befriande, tråkig eller förvirrande.
På samma sätt måste man försiktigt betrakta relationer. I en undersökning av Cesarini och kolleger publicerad 2023 syntes hos svenska vinnare skillnader i förloppen för äktenskap och skilsmässa, bland annat beroende på kön. Det gör redan tydligt varför den generella berättelsen ”Mycket pengar förstör relationer” inte håller. De faktiska sambanden är mer komplicerade än vad en dramatisk erfarenhetsberättelse låter ana.
I den konkreta vardagen kan osäkerheten ändå kännas mycket direkt. Borde jag berätta för mina vänner hur mycket pengar jag nu äger? Varför frågar en avlägsen bekant plötsligt om ett gemensamt projekt? Hur mycket hjälp vill jag ge anhöriga, och när blir ett erbjudande en varaktig förväntan? Här möter nya ekonomiska möjligheter relationer som sedan länge har sin egen historia.
Den som funderar på öppenhet och privatliv hittar mer om det i Borde jag berätta för andra hur mycket pengar jag har?. För den första övergången räcker tanken att det finns olika skäl att dela viss information eller till att börja med behålla den för sig själv. Varken fullständig öppenhet eller fullständig tystnad är automatiskt det bättre uttrycket för förtroende.
Vad finns kvar när kontosaldot inte längre är problemet?
Särskilt intresserar mig en förändring som knappt går att fotografera: Penningbeloppet skapar en ny verklighet, men skriver ännu ingen ny identitet. Den som tidigare tyckte om att laga mat, träffa vänner eller arbeta inom ett visst yrke förlorar inte de förkärlekarna genom en överföring. Samtidigt uppstår önskningar som man hittills inte ens på allvar kunnat föreställa sig att förverkliga.
Båda delarna får finnas sida vid sida. En människa kan vara lättad och ändå fortfarande osäker. Hen kan börja ett dyrt projekt och upptäcka att något enklare ger mer glädje. Hen kan i stort sett behålla sin livsstil utan att därför behöva berätta en särskilt dygdig historia om sin anspråkslöshet.
När förmögenhet aldrig var det egentliga livsmålet dyker ofta en något annorlunda fråga upp: Hur mycket av den nya ekonomiska rollen vill jag över huvud taget ta in i mitt tidigare liv? Den mer långsiktiga konflikten behandlas i Att vara rik utan att vilja vara rik. Här handlar det fortfarande om den första övergången, där många svar först måste upptäckas.
En stor penningvinst tar bort verkliga begränsningar. Att den därutöver väcker nya frågor är inget bevis för en psykologisk defekt. Uttrycket Sudden Wealth Syndrome används visserligen gärna som förklaring, men betecknar ingen självständig erkänd diagnos. Man behöver det inte för att ta omställningen på allvar.
Det jag framför allt tar med mig från forskningen är en föga spektakulär men behaglig insikt: Lyckan behöver inte hämnas. Den som plötsligt blir rik får glädjas. Och den som först måste ta reda på vad de nya möjligheterna betyder för hen har därmed långt ifrån ett problem som behöver ett färdigt fack.
Projektet Tired of Wealth tar ett ovanligt sätt att förhålla sig till en stor förmögenhet som utgångspunkt. Tanken bakom är medvetet öppet formulerad. En frivillig gåva är ett möjligt personligt beslut, inget svar som tvingande följer av osäkerhet eller ett visst kontosaldo. För den nya vardagen är det först och främst avgörande att människan med pengarna fortfarande själv kan bestämma vilket liv hen vill leva.
Källor
Lindqvist, Erik, Robert Östling och David Cesarini (2020). ”Long-Run Effects of Lottery Wealth on Psychological Well-Being”. The Review of Economic Studies, 87(6), s. 2703-2726. https://doi.org/10.1093/restud/rdaa006
Gardner, Jonathan, och Andrew J. Oswald (2007). ”Money and mental wellbeing: A longitudinal study of medium-sized lottery wins”. Journal of Health Economics, 26(1), s. 49-60. https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2006.08.004
Östling, Robert, David Cesarini och Erik Lindqvist (2020). ”Association Between Lottery Prize Size and Self-reported Health Habits in Swedish Lottery Players”. JAMA Network Open, 3(3), e1919713. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2019.19713
Hedenus, Anna (2011). ”Finding Prosperity as a Lottery Winner: Presentations of Self after Acquisition of Sudden Wealth”. Sociology, 45(1), s. 22-37. https://doi.org/10.1177/0038038510387197
Cesarini, David, Erik Lindqvist, Matthew J. Notowidigdo och Robert Östling (2017). ”The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish Lotteries”. American Economic Review, 107(12), s. 3917-3946. https://doi.org/10.1257/aer.20151589
Cesarini, David, Erik Lindqvist, Robert Östling och Anastasia Terskaya (2023). ”Fortunate Families? The Effects of Wealth on Marriage and Fertility”. NBER Working Paper, nr 31039. https://doi.org/10.3386/w31039